Yesterday was the time of our lives

2011-08-31 ☮ 22:05:00
Förbjudet, i alla fall till och med första november
Idag bestämde jag och Isabelle att vi ska ta upp kampen mot sötsuget. Vi får inte äta något snacks eller godis, inte dricka läsk och inte äta glass. Om vi bryter mot någon utav dessa regler får vi lov att springa tre km, kanske inte låter så jobbigt men vi båda hatar att springa. Varför då detta? Jo, vi kommer bli nyttigare och alltså må bättre och det kommer även våra plånböcker att göra. Ett stort PLUS verkligen att göra detta tillsammans med någon eftersom det är så lätt att fuska när man är själv. Tack snabel!

It hurts but it might be the only way

2011-08-29 ☮ 22:05:00
Glasspaus på Kreta
Det är så spännande att när man tittar igenom gamla bilder så får man alltid olika känslor till varje bild. Typ denna glass bild. Jag blir lixom glad men jag kommer på att de e skitjobbigt att äta glass när det blåser. Vissa bilder mår man till och med lite dåligt när man tittar på för man vill så gärna tillbaka till de ögonblicket när bilden togs och man vet att det går ju inte. Skumt ändå att man ganska ofta längtar efter något som man vet att man aldrig kommer få, och är ledsen för att man inte får de trots att man helatiden vetat att det skulle bli så.

I'm a thousand miles from everywhere

2011-08-27 ☮ 22:04:00
Nu för tiden är jag ständigt förvirrad. Jag glömmer vad det är för dag, jag glömmer vart jag ska, jag tappar bort saker och så vidare och så vidare. Det kanske är sån jag kommer bli. En förvirrad gammal tant som hoppar på fel buss och inte märker något förrens jag redan är så långt bort att jag inte kommer hitta hem. Skumt. I detta fallet kan det ju ha och göra med allt som hänt över allt. Jag och Elin satt och prata igår och kom fram till att detta har nog varit den sorligaste sommaren på länge. Fast jag har ju haft kul med. När man pratar om att något är jobbigt handlar det ju ofta om de andra ser. Sånt som faktiskt är en händelse, som överraskar en typ. Men när det är en tanke man får in i hjärnan och inte kan få ut så kan det vara minst lika jobbigt bara det att ingen vet. Jag känner nästan att jag kan relatera till en bok jag läser, bortsett från att jag inte blivit gravid och fått missfall, den handlar om en tjejs liv och hennes tankar i livet. Jag är lite som hon.
Jag har kommit fram till att jag tänker väldigt mycket. Jag vet inte när jag tänker men jag märker alltid lite senare att jag kommit fram till massa saker i mina tankar. Också skumt. Jag tror nog att jag får lägga ner det där med att tänka så för jag blir ju bara arg på mig själv. Ska nog bara sluta tänka och bara göra.

I don't deserve your tears

2011-08-16 ☮ 22:04:00
Something always brings me back to you. It never takes to long.
No matter what I say or do,
I still feel you here until the moment I'm gone.
Set me free, leave me be.
I don't think I wanna fall another moment into your gravity.
Here I am, and I stand so tall.
Just the way I'm supposed to be.
But you're on to me and all over me.
You loved me because I'm fragile though I thought I was strong.
When you touch me for a while, then all my fragile strenght is gone.
I live here on my knees as I try to make you see
that you are everything I think I need here on the ground.
But you're neither friend or foe
because I can't seem to let you go.
The only thing that I still know is that you're keeping me down.

RSS 2.0